joomplu:714

Jonas och Niclas på murenI går söndag var det dags för den stora utflykten här i Peking; vandring på kinesiska muren mellan Jinshaling och Simatai. På hotellet blev vi tipsade om att det skulle bli billigare att ta en taxi i stället för att hyra bil med chaufför. Sagt och gjort, vi klev ut till den större gatan 3 minuters promenad från hotellet och vinkade till oss en taxi.

Det första taxin gav oss ett överpris, förmodligen för att han inte ville köra så långt. Den andra började köra iväg åt rätt håll med taxametern påslagen, precis som vi ville. När vi hade kört ca 10 km hoppade han ur bilen vid ett rödljus och började prata med en taxi bredvid. Han hade ångrat sig och försökte övertala den andre chauffören att köra oss i stället. Vi hoppade över till den andra bilen efter att ha kört in på en parallellväg. På med den taxametern och iväg åt nordost.

Den nye chauffören kunde inte ett ord engelska men vi hade en skiss över vart vi ville åka. En komplicerande faktor var att han inte visste exakt var det låg. Han stannade några gånger under resan och frågade efter vägen. Vid ett tillfälle tog han fel avfart från motorvägen, vilket var snabbt reparerat. Efter 15 mil var vi framme vid vårt mål, muren vid Jinshaling. Vi gjorde upp med chauffören att han skulle hämta oss i Simatai, 10 km vandring och 20 km med bil. Vi fick ta till tolkhjälp för att vara säkra på att vi förstod varandra. Det var mycket smidigt eftersom chauffören tog sin mobiltelefon och ringde till en tolkningscentral, förmodligen för taxichaufförer.

Muren var imponerande. Speciellt vid Jinshaling var den både mycket kuperad och slingrade sig fram på bergskammarna. Vid Simatai var den mer rak men fortfarande kuperad. Det var inte så många turister på muren, även om man såg några hela tiden. Vi fick följe med en kvinnlig lantbrukare från Inre Mongoliet. Hon bedyrade att hon inte var guide, för det ville vi inte betala för. Däremot förklarade hon att hon sålde souvenirer. Hon följde med och berättade en del om muren, hur långt vi hade kommit och så vidare.

När vi kom till muren som till Simatai fick vi lösa ny entrébiljett för att få fortsätta. Strax därefter berättade vår följeslagare att hon var tvungen att vända och att hon gärna såg att vi köpte något av henne. Det slutade med att vi köpte var sin bok om muren.

När vi till Simatai väntade mycket riktigt vå taxi på oss och vi åkte tillbaka de 15 milen till Peking. Den här gången var det mycket mer trafik, så vi fick sitta lite i bilkö innan vi kom tillbaka där vi bodde. Taxiresan gick på 1000 yuan, och vi tror att vi hade kommit undan med kanske 800 om vi hyrt bil med chaufför. Kontrollera med andra ord alla råd ni får av kineser, det är inte säkert att de egentligen vet!

Vi hade inte ätit annat än torkad frukt under dagen, så vi gick ut och åt direkt. Vi hittade en trevlig liten restaurang med många kinesiska gäster. Tyvärr hade de inte någon meny på engelska, så vi pekade ut två rätter på måfå och beställde ris till. Vi fick in två mycket goda stekt rätter med kött, svamp och grönsaker, smaksatta med vitlök, ingefära och chili.