Niclas och Jonas resa till Kina 2008

Se upp Jonas så du inte springer på Håkan. Saxat från vårt intranät.

Besök i mittens rike

Som framgått av olika inlägg i media har jag nyligen besökt Kina på inbjudan av den kinesiske generalstabschefen general Chen Bingde.

Besöket var ett led i Försvarsmaktens löpande besöksutbyte med Kinas försvarsmakt, ett utbyte som pågår sedan många år.

Det senaste ÖB-besöket i Kina genomfördes av min företrädare Johan Hederstedt år 2002. Något kinesiskt besök på högsta militära nivå har hittills inte ägt rum, men däremot har vi genom åren tagit emot en rad kinesiska besök på något lägre nivå.

Ett huvudsyfte med besöksutbytet med Kina är från svensk sida att det bidrar till vår kunskap om kinesiska perspektiv på den strategiska utvecklingen globalt och regionalt.

Besöket kom denna gång genom tillfälligheternas spel att sammanfalla med den hittills mest turbulenta veckan i den pågående globala finanskrisen, vilket än mer kom att tydliggöra den starka koppling som idag finns mellan Europa och Asien.

I dagens globaliserade värld är det helt enkelt inte möjligt att analysera framtida säkerhetspolitisk utveckling i Europa utan att samtidigt väga in innebörden av den väldiga ekonomiska och industriella dynamiken i den asiatiska delen av världen.

Det är som många före mig konstaterat en närmast osannolik förändringstakt som möter besökaren i Kina. Den mycket låga utgångsnivån innebar att den snabba tillväxten länge undanskymdes av att nivån relativt omvärlden förblev låg.

Den årliga tillväxten i den kinesiska ekonomin har nu under tre decennier legat omkring tio procent.

Tio procents årlig ökning innebär en fördubbling av BNP ungefär var sjunde år. Genomslaget är nu stort och synligt för alla. Kina är nu världens fjärde ekonomi, efter USA, Japan och Tyskland.

Kina är redan idag på nästan alla plan ett land som har ett avgörande inflytande på utvecklingen i världen och inflytandet fortsätter att växa i snabb takt.

Den stadsbild som idag möter besökaren i det moderna Kina, i städer som Peking och Shanghai, överträffar det mesta man kan möta på andra håll i världen.

Utsikten från den väldiga pärlan på 264 meters höjd i Shanghais Pearl Tower är sanslös med skyskrapor så långt ögat når i alla riktningar. Olympiska spelen i Peking nyligen var den slutliga bekräftelsen på Kinas omvandling till en modern stormakt.

Militärt pågår en motsvarande omvandling av den kinesiska försvarsmakten. Det är en utveckling som till stor del genomförs utan yttre insyn.

Men med ett tydligt uttalat mål att till mitten av detta århundrade bygga upp en välutvecklad militär förmåga som fullt ut utnyttjar revolutionen inom informationsteknik.

Det militära samarbetet mellan Sverige och Kina är ytterst begränsat. Vid sidan av den löpande dialog som upprätthålls genom försvarsattachéer och besöksutbyten är samverkan kring förberedelser för multinationella fredsoperationer det egentligen enda potentiella samarbetsområde som hittills kunnat identifieras.

Ett av våra huvudintressen under besöket var därför att få en aktuell bild av kinesiska tankar vad gäller framtida deltagande i FN:s fredsfrämjande verksamhet.

Vi var också intresserade av att få del av kinesiska erfarenheter vad gäller luftrumsövervakningen av Pekingområdet i samband med OS.

Ett besök under fyra dagar i det kinesiska jätteriket kan bara ge fragment av det nya Kina som på bred front vuxit fram under de tre decennier som gått sedan Deng Xiaoping för precis 30 år sedan formulerade de långsiktiga målen och strategin för Kinas transformering till en modern stormakt.

Dengs koncisa sammanfattning av strategin ger en bra ram för att infoga de många omtumlande intrycken från besöket till en begriplig helhet.

Den lyder i den formulering som återges i Försvarshögskolans mycket intressanta Strategic Yearbook 2007, ”China Rising”, på följande sätt:
”Observe carefully, secure our position, handle the rest of the world calmly, bide our time, perfect hiding our capabilities, and desist from claiming leadership”.

Kort sagt: bygg upp egen styrka på sätt som inte väcker motkrafter innan den egna styrkan är tillräcklig för att bära emot. Dengs politik, som av dagens kinesiska ledare getts etiketten ”peaceful rise”, avspeglades på olika sätt i alla samtal och förbandsbesök under resan.

Det är en utveckling som möts med respekt, men också ofrånkomligen med oro på olika håll utanför Kina. Medvetenheten i Kina om att det finns en sådan oro som man vill möta gjorde sig också på olika sätt påmind under mitt besök.

Ett centralt budskap från både försvarsministern och generalstabschefen var sålunda att den bild man får av Kina i de storstäderna vid kusten ger en överdriven bild av Kinas verkliga styrka.

Man pekade på att det var viktigt att hålla i minnet att utvecklingstakten varierade mycket mellan olika regioner och mellan stad och landsbygd.

Man talade också om att flera hundra miljoner människor lever i stor fattigdom och att det kommer att ta många decennier innan hela Kina lyfts till den nivå vi nu finner i de stora kuststäderna.

Man pekar också på de växande miljöproblemen och på de mycket stora investeringar som kommer att krävas för att bygga en långsiktigt hållbar grund för det framtida Kina.

Jag fick också en bestämd uppmaning att vid nästa besök i Kina också besöka de mindre utvecklade delarna av landet.

Att siktet långsiktigt – i perspektivet mot 2050 – är inställt mot att skapa ett Kina som i alla avseenden kan mäta sig med andra ledande länder står dock helt klart.

Vägen dit går genom en fortsatt satsning på ekonomisk tillväxt, på en stark prioritering av forskning och teknikutveckling och inte minst viktigt på en mycket tydlig satsning på en modern och effektiv militär förmåga.

Den militära profilen utåt har i linje med Dengs huvudstrategi varit mycket låg med en långtgående slutenhet och hemlighetsfullhet.

Inför besöket hade vi från svensk sida förhoppningar om att denna gång mötas av en kinesisk militär öppenhet som mer rimmade med den öppenhet som vi själva idag tar för given i Europa och som vi också försökt markera som förebild vid olika kinesiska besök. Till en sådan öppenhet är det dock fortfarande långt.

Ett nytt och från svenska utgångspunkter positivt inslag i besöket var att jag gavs möjlighet att inför ett par hundra militära elever vid det nationella försvarsuniversitetet i Bejing presentera grunddragen i det svenska försvarets utveckling med särskild betoning på satsningen på internationell fredsfrämjande förmåga.

För den intresserade ges nedan en länk till föredraget. Talet gav också en möjlighet att tydligt markera de grundläggande demokratiska principer för vårt samhälle som också utgör ramen för Försvarsmaktens utveckling och verksamhet.

Från kinesisk sida markerades med stor konsekvens att man är mycket medveten om de värderingsskillnader som finns mellan våra samhällen.

Men att dessa måste förstås i ljuset av den enorma utmaning som ligger i att hålla ihop, utveckla och behålla stabilitet i ett land med cirka 1300 miljoner invånare.

Det sammanfattande intrycket är positivt. Förändringskraften i det kinesiska samhället är enorm och bygger på en allt intensivare växelverkan med världen utanför Kina.

Kina är idag en integrerad del av den globaliserade ekonomin och det är svårt att föreställa sig att den ekonomiska öppenheten mot omvärlden inte efter hand också kommer att leda till en politiskt öppnare och mer demokratiskt samhälle.

På det säkerhetspolitiska planet står det helt klart att Kina nu har klivit fram som en central global aktör.

Håkan Syrén - överbefälhavare