I dag har vi vandrat upp i bergen till en by med minoritetsfolket Palaung. Halv åtta började vi vår vandring från hotellet med vår guide Aung San. Namnet "Aung" betyder förresten att man är född på en söndag. På vägen uppför berget fick vi namn och beskrivningar av många växter och grödor och deras användningsområden. Vi passerade ett antal byar där det bodde människor som tillhör Shan-folket. Shan är den etniska grupp som är i majoritet i Shan-staten.

Det var nästan inga ute och jobbade på fälten, vilket berodde på att det är fullmåne i dag. Då är det helgdag för alla buddister och man går till templen för att och på kvällen är det fest. (Fest med fyrverkerier visar det sig nu när vi sitter och skriver.)

När vi närmade oss Palaung-byn började det dyka upp odlingar av tebuskar. För länge sedan, flera hundra år sedan, blev Palaung-folket ivägkörda från de lägre områdena av Shan-folket och fick en fristad i bergen om de började odla te. När vi kom fram till byn, efter 15 kilometers vandring och över 700 meters stigning i höjd, blev vi bjudna på det lokala gröna teet i väntan på maten. Vi hade vandrat ganska raskt uppför berget så vi fick vänta lite på maten. Förutom ris fick vi en gryta med en sorts pumpa (stone pumpkin), en omelett, jordnötter, riskakor och en liten sallad med chili.

Vi gick runt lite i byn och tittade på hus och trädgårdar innan vi vandrade tillbaka. Varje hus hade en liten täppa där de odlade grönsaker till hushållet. När vi gick förbi byns kloster stod det en påfågel i en samlingslokal. Den var vild och hade helt sonika flyttat in där från djungeln.

På väg ner tog vi en liten brantare genväg. Helt plötsligt rasslade det till ordentligt buskaget vid sidan av stigen. Vår guide sade att han sett bakdelen på en orm som slank in i snåren. Han måttade att den var ungefär en decimeter grov. Innan vi skildes åt fick vår unge guide, förutom dricks, en svensk tiokrona som minne av de första svenskarna han guidat i området.