I morse tog vi en taxi tidigt för att vara vid pandacentret ungefär när de öppnade kl 8. Pandorna får nämligen mat på morgonen och då som mest aktiva. Vi gick runt i parken ungefär tre timmar på förmiddagen och fotograferade. De
...
Idag var resan med Läs och res slut. Detta innebar att vi tog avsked från våra trevliga reskamrater som vi har lärt känna under tiden i Laos och påbörjade vår egen tripp i Thailand. Gränsövergången till Nong Khai i Thailand är en bro över Mekongfloden. Man stämplar ut sig på Laos-sidan och tar en buss för fyra kronor över till Thailandsidan där man passerar passkontrollen in till Thailand. Nu sitter vi på nattåget till Bangkok och här har SJ lite att lära. En skärm i sovkupén visar var vi är på en karta och en tågtidtabell med tider för förväntad ankomst visas. Det finns också ett antal filmer att se på dock ej textade.
Vi började förmiddagens rundtur bland Vientianes sevärdheter med ett besök på ett ett museum där det tidigare funnits en smaragd-buddha. Den återfinns numera i Bangkok efter att den tagits som krigsbyte av Siam på 1800-talet. Vi gick sedan vidare och tittade på presidentpalatset och nationalpagodan som båda låg i bredvid varandra. Som gammal fransk koloni finns förstås en triumfbåge i stadens mitt som vi gick upp i och tittade på utsikten.
Efter ett besök hos organisationen Cope som hjälper personer som förlorat kroppsdelar på grund av odetonerad ammunition åkte vi till en av stadens finaste restauranger och åt en sista lunch tillsammans med vår reseledare och den chaufför vi haft senaste veckan. Vi tackade dem med lite extra dricks innan vi blev skjutsade tillbaka till hotellet. Direkt efter vi blev avsläppta och mer personliga avsked påbörjade de den 15 timmar långa bilresan tillbaka till Luang Prabang.
På kvällen åt alla deltagare i resan kvällsmat tillsammans eftersom vi redan i morgon börjar åka hemåt vid olika tidpunkter.
Första riktiga stoppet under vår bilfärd till Vientiane var efter ungefär en timme vid en utsiktsplats med utsikt över en kalkstensskog. Det är ganska mäktigt att titta ut över taggiga kalkstensformationer ovanifrån. Vi stannade ytterligare några gånger under den åtta timmar långa resa, bland annat vid en fiskmarknad längs landsvägen. Där hängde torkad fisk på rad som var fångad i den intilliggande Mekongfloden.
I Vientiane har vi hunnit med att lämna in tvätt, promenera längs Mekongfloden i solnedgången, åka tuktuk och äta middag.
Innan vi gick till bilen för avfärd mot vattenfallet började några i resortpersonalen och vår reseledare att peka upphetsat mot klippväggen bakom resorten. Efter många om och men lyckades även vi som råkade vara i närheten få syn på det lilla svarta djuret som klättrade fram mellan klippskrevorna. Det var en laotisk bergsråtta (Laonastes aenigmamus). Den var svår att få syn på och ännu svårare att fånga på bild.
Det var en ganska ansträngande vandring upp mot vattenfallet, men vi såg fram mot att få se det höga vattenfallet. När vi kom fram visade det sig att det mest bara var en liten rännil som hoppade nedför sluttningen på några ställen. Vi fick dock en trevlig skogsvandring med en kunnig lokalguide som visade oss på olika medicinalväxter. Vår lokalguide var förresten klädd i en sliten kostym och de lackskor som är obligatoriska för statstjänstemän i Laos, samt en machete. Macheten var tvungen att användas några gånger för att röja väg.
Vi hann med en tripp till en naturlig källa där vattnet var turkosfärgat. Vattensamlingen tjänstgjorde också som simbassäng.
I förmiddags promenerade vi från resorten till mynningen av Kong Lor-grottan. Vi fick varsin flytväst och blev fördelade 2-3 personer i varje båt. Båtfärden längs floden Nam Hinboun i den sju kilometer långa grottan började strax innanför grottöppningen. Någon kilometer in i grottan klev vi av och gick något hundratal meter bland upplysta stalagmiter och stalagtiter.
Vi åkte sedan vidare uppströms i grottan som bara lystes upp av våra pannlampor. På grund av det låga vattenståndet skrapade ibland båten i botten på floden och ibland körde vi fast så föraren fick skjuta för att båten skulle komma vidare. Vi ett tillfälle fick vi hoppa av och alla förarna hjälptes åt att dra båtarna uppför en smal och grund fors.
När vi kom ur grottan vandrade vi till en by någon kilometer bort. Där tittade vi in i ett typiskt hus, smakade på risbrännvin och köpte hemvävt tyg. Innan vi hoppade i båtarna drack vi laotiskt kaffe och åt vattenmelon.
Dagens 10-timmarsresa gick till Konglo View Resort i Ban Gnag där vi ska tillbringa tre nätter. Under resans gång stannade vi på några ställen bland annat på ett tempel som hade blivit sönderbombat, en gammal stupa från 1500-talet, en by som tillverkade risnudlar, en marknad och givetvis en utsiktspunkt. Dagens återanvändning av krigsutrustning var en by som hade återanvänt fällda bränsletankar som aluminiumbåtar.