joomplu:714

Resedagbok Laos 2020

Den andra dagen i Phonsavan började vi med att åka till en marknad där försäljarna kom från olika byar runt om i området. Förutom vanliga de vanliga varorna som grönsaker och kryddväxter fanns även några mer exotiska som levande fiskar, andungar och döda ekorrar.

Dagen började med ett besök på ett nyöppnat museum där den lokala historien i provinsen Xieng Khuang visades. Det var givetvis mycket om de krig som har utspelats sig i provinsen och de bombningarna som CIA gjorde i Laos under Vietnamkriget. Mycket handlade också om de olika folkgrupper som lever här och deras vardag.

I dag hade vi en transportdag när vi åkte de 26 milen landsväg mellan Luang Prabang och Phonsavan. Vägen slingrade sig upp och och ner mellan höjder och dalgångar. Mest uppför eftersom vi åkte från knappt 300 meter över havet till ca 1200. Resan tog hela dagen och vi gjorde några korta stopp längs vägen, inklusive lunchpaus i Phou Khoun. Vi stannade till i två byar med olika minoritetsfolk, en grotta och ett sönderrostat ryskt stridsfordon med 76 mm kanon. Grottan hade en stor Bhudda-staty med några små buddistiska väggmålningar från 1500-talet. Dessutom tjänstgjorde grottan som sjukhus och skyddsrum under bombningarna som USA gjorde 1964-75.

Tjugo i sex klev vi upp och satte oss på verandan utanför vårt hotellrum och spanade ut mot gatan fyra meter bort. Snart skulle de komma. Munkarna som börjar dagen med att gå runt staden och samla ihop ris till dagens måltider. Mitt på gatan hade grannen mitt emot hotellet satt ut en plaststol och några bambukorgar med ris. Tio i sex kom den första av en handfull grupper om 8-10 munkar i orange dräkter närmast ljudlöst gående. Var och en fick en handfull kokt ris i ett kärl och fortsatte till nästa person längre ner på gatan för att få mer.

I förmiddags gick hela gänget ut på stadsvandring i de gamla delarna av Luang Prabang. Vi började med muséet som tidigare var kungliga palatset innan monarkin upphörde och huvudstaden flyttade till Vientiane. I ett tempel på området fanns en Buddha-staty i rent guld som var tillverkad på Sri Lanka det första århundradet vår tideräkning och skänkt till Laos på 1200-talet. Annars var blandningen mellan gammalt och nytt slående i kungapalatset. Ceremoniella föremål från 1800-talet blandades med den sista kungens möbler i de privata rummen som var från 50- och 60-talen. Det var också tydligt att USA smörjde kungen med bilar och andra gåvor inför CIA:s krig mot kommunisterna.

Då var det dags att återigen förflytta oss till en ny ort. nämligen Luang Prabang. Som de senaste transporterna började det med en timmes båtresa därefter kom vi till en farbar väg där vi växlade till en lokal buss. Som brukligt lastades packningen upp på taket och det fylldes på med ytterligare resenärer under den drygt tre timmar långa bussfärden innan det växlades över till en tuktuk som tog oss in till den gamla stadskärnan. Vi hade fritt under eftermiddagen så Jonas och jag tog en svensk fika på Scandinavian Bakery och gick runt och insöp atmosfären bland de gamla husen.