Dagens aktivitet bestod i att åka runt till några byar och titta hur människorna levde av olika inkomst källor. Vid första byn levde man av getuppfödning. Vi fick se hur dikillingarna hölls instängda på nätterna för att man
...
I dag hade vi inget gemensamt planerat förrän kvällens måltid som Linh ordnade. Vi hyrde varsin cykel efter frukosten och cyklade mot stranden, tre kilometer från hotellet. Det blåste och gick ganska stora vågor, så det var förbjudet att bada. Vi fortsatte att cykla mot en udde vid infarten mot Hoi An. Efter ytterligare några kilometer kom vi till vägs ände där det låg en fyr. Man fick klättra upp i fyren för en ringa kostnad på åtta kronor per person.
På kvällen tog Linh med oss till en restaurang (Bale Well) som serverade en unik måltid bestående av grillat kött, grönsaker och kimchi som rullades in i rispapper och doppades i en hemkokt sojasås. Dessutom serveraden en form av rispannkaka och vårrullar till. Fantastiskt gott!
Fyra timmar tog bussresan till Hoi An. Hela resan regnade det vilket gjorde att utsikten var begränsad. Väl framme så började vi med lunch för att sedan vandra runt i den gamla stadsdelen som är med i UNESCO:s lista över världsarv. Hoi An är också känt för att det finns många skräddare så Jonas och jag bestämde oss för att sy upp nya siden-pyjamasar efter de förlagor som vi köpte i Thailand för 15 år sedan. Hotellet var det första under resan med pool så vi hann med ett dopp innan middagen.
I morse vaknade vi på tåget ett par timmar norr om Hué. Så värst mycket sömn hade det dock inte blivit, framförallt på grund av de hårda madrasserna, men också därför att järnvägen var mycket ojämn vilket innebar att vagnen gungade upp och ner i takt med ojämnheterna. Förresten; klassen vi åkte i hette "soft sleeper"! Nästa överraskning kom när vi skulle öppna vårt frukostbröd och upptäckte att möss redan hade tagit sig in i påsen och kalasat på innehållet!
Vi hade bara en dag i Hué så vi hade bokat en buss tillsammans i gruppen som inte ingick i resan för att hinna med så många sevärdheter som möjligt, däribland den Förbjudna staden, vegetarisk lunch i ett nunnekloster och mausoleet efter kungen Tu Duc. Hué var huvudstad i Vietnam 1803-1945.
På kvällen följde vi med Linh till ett av stadens bästa nudelrestauranger där vi åt nudelsoppa med typiska mellanvietnamesiska smaker för 28 kronor per person, inklusive en öl. Vi avslutade kvällen med en "mint chocolate ice blend" på en av inneställena längs huvudgatan.
I går, innan tåget lämnade Hanoi klockan 19.30, hade vi en hel dag kvar för att utforska Hanoi. Efter en förmiddagskaffe på en takterass med utsikt över Hoan Kiem sjön kryssade vi oss igenom den intensiva trafiken mot Army museum. När vi kom fram så skulle museet stänga för lunch så vi fick ändra planerna och gå till Tempel of literature först. På detta ställe studerade kungarna för flera hundra år sedan. Det fanns 82 minnesstenar över personer som tagit doktorsexamen här på 1600- och 1700-talen. Vi hann även äta lunch bestående av en baguette och cappuccino innan armémuseet öppnade.
På armémuseet fanns det utställningar om vapen och stora slag som vietnameserna hade varit med om genom århundraden. Största tonvikten låg på kriget mot USA med en hel del gammal utrustning som både vietnameserna och amerikanarna hade använt under kriget. Det fanns också mängder med rester av nedskjutna plan, bomber och annan utrustning.
På kvällen fixade vår guide taxi till järnvägsstationen. Väl ombord på tåget till Hué så bjöds vi på äppelvin och något som liknade falukorv till konsistensen av vår guide. Innan vi somnade så blev det en jakt på ett par kackerlackor som fanns i vår kupé.
Vi startade den fullspäckade dagen redan klockan sex med att vandra runt sjön Hoan Kiem mindre än fem minuters promenad från hotellet. Där iakttog vi Hanoibor som startade dagen med morgongymnastik i olika former. Klockan åtta kom Linh till hotellet och efter att ha ätit frukost i form av nudelsoppa på ett av de mer populära ställena i gamla staden tog vi bussen mot en förort till Hanoi.
Förorten var en by vid namn Bát Tràng som är känd för att härbärgera en omfattande småskalig keramikindustri. Så gott som alla familjer i byn driver någon form av keramiktillverkning och säljer över hela Vietnam och till olika delar av världen. Anledningen är bland annat att det finns en fin vit lera i området som lämpar sig väl för keramik.
På kvällen gick hela gruppen på dockteater. Det speciella med den vietnamesiska formen av dockteater är att scenen är en vattenspegel och skådespelarna står i vattnet bakom kulisserna och kontrollerar dockornas rörelser med hjälp av pinnar i vattnet.
Nu har vi kommit tillbaka till Hanoi efter fyra timmar i buss från Mai Chau. Längs vägen stannade vi bland annat till i ett område som var perfekt för att odla apelsiner. Vi smakade på dessa mycket söta och goda apelsinerna och köpte med oss drygt ett kilo. Många i området hade blivit rika på dessa goda apelsiner.
Till kvällsmat hade vi spetsat in oss på att prova den lokala specialiteten på McDonalds, 10 minuters promenad från vårt hotell. När vi kom dit visade det sig att den inte hade öppnat än och att premiären skulle vara på lördag. Vilsna vandrade vi vidare och hittade till slut en Burger King i en galleria full med amerikanska restauranger, bland annat Dominos Pizza och Dunkin' Donuts. När vi ätit varsin meny kom vi snabbt fram till att det var den sista hamburgaren på den här resan. Den vietnamesiska maten är mycket godare!